Halvljus, helljus och dimljus: reglerna i höstmörkret

I oktober hamnar både morgon- och eftermiddagspendlingen i gryning och skymning, och snart i rent mörker. Det är då reglerna om bilens belysning börjar spela roll på riktigt. De flesta vet att halvljuset ska vara tänt, men färre vet när helljus faktiskt är ett krav, varför halvljus och dimljus inte får lysa samtidigt eller att en modern bil kan rulla med släckta bakljus utan att föraren märker det.

Jag har läst 3 kap. 67 till 76 §§ trafikförordningen i gällande lydelse, Transportstyrelsens sida om fordonsbelysning, Riksåklagarens ordningsbotskatalog och NTF:s och Trafikverkets råd om mörkertrafik. Nedan står vad som gäller för varje ljus, vad felen kostar och vad du bör kontrollera på bilen före vintern.

Vilket ljus ska bilen ha tänt i mörker?

Halvljus. Trafikförordningen 3 kap. 69 § säger att halvljus ska användas vid färd på väg med motordrivna fordon, och undantaget för varselljus och annat ljus gäller enligt 71 § bara i dagsljus. Under mörker, i gryning och skymning, och när vädret kräver det, är det halvljus fram och tända lyktor bak som gäller.

Grundregeln står i 68 §: vid färd på väg ska de lyktor och strålkastare som är föreskrivna för fordonet vara tända. NTF sammanfattar det som att halvljus, både bak och fram, ska användas i mörker, skymning, gryning och vid dålig sikt.

Lägg märke till att lagen inte anger något klockslag eller någon ljusnivå. Det är förhållandena som avgör. Ett grått oktoberregn mitt på dagen kan alltså vara ett läge där halvljuset behöver vara tänt, även om solen formellt är uppe.

Räcker varselljus på dagen, och vad händer med bakljusen?

På dagen räcker varselljus. I dagsljus får du enligt 71 § använda annat ljus än halvljus, så länge det är tillräckligt för att andra ska uppmärksamma fordonet. Men 68 § säger också att lyktorna baktill och på sidan inte behöver vara tända när varsellyktor används i dagsljus. Bilen kan alltså vara helt släckt bakåt.

Det är här det går fel på hösten. Instrumentpanelen lyser, det syns ett ljussken framför bilen, och föraren utgår från att allt är tänt. Transportstyrelsen skriver att den som kör en sådan bil själv måste försäkra sig om att halvljuset och lyktorna baktill och på sidan tänds när det är mörkt, i gryning och skymning eller vid dåligt väder som regn, dimma och snöfall.

Varselljus och halvljus ska inte heller kombineras. Transportstyrelsen skriver att halvljus och annat ljus, som varsellykta eller dimljusstrålkastare, inte får användas tillsammans.

När ska du använda helljus, och när måste du blända av?

Helljus är ett krav när synfältet annars inte räcker för att köra säkert i den fart du håller, enligt 3 kap. 70 § trafikförordningen. Du ska blända av där vägen är tillfredsställande belyst, när en mötande förare kan bländas, vid möte med spårbunden trafik om det finns risk för bländning och på ringa avstånd bakom ett annat fordon.

Formuleringen är värd att läsa två gånger. Det står att helljus ska användas, inte att det får användas. På en oupplyst landsväg utan möte är helljuset alltså det ljus lagen utgår från.

Hur lite halvljuset räcker till visar siffrorna för gående. Trafikverket skriver att en bilförare inte ser en person i mörka kläder utan reflex förrän bilen är 20 till 30 meter bort. Med ljus klädsel syns personen på ungefär 60 meter och med reflex på ungefär 125 meter, när bilen har halvljus. I 80 km/h rullar bilen drygt 22 meter per sekund. De 25 metrarna är alltså förbrukade på drygt en sekund, medan 125 meter ger mellan fem och sex sekunder.

Samma sak gäller djur på vägen. Hösten är högsäsong för viltolyckor, och ett rådjur bär inga reflexer. Vad lagen kräver av dig om det ändå smäller står i guiden om vad du ska göra vid en viltolycka.

Lagen anger inget avstånd i meter för när du ska blända av. Gränsen är att den andra föraren inte ska kunna bländas, och 67 § säger generellt att lyktor och strålkastare inte får användas så att andra förare kan bländas. Blända därför av i god tid före mötet och när du kommer ikapp någon, och gå tillbaka till helljus så snart mötet är över.

När får du köra med dimljus och dimbakljus?

Dimljus fram får ersätta halvljuset i dimma och vid kraftig nederbörd, men aldrig lysa samtidigt som halvljuset. Dimbakljus får bara användas i dimma, vid kraftig nederbörd eller under jämförliga siktförhållanden, och inte så att föraren bakom bländas. Det framgår av 3 kap. 71 och 72 §§ trafikförordningen.

Det vanligaste felet är alltså inte att dimljuset saknas, utan att det lyser i onödan. Den som kör med halvljus och dimljus tända på en klar kväll bryter mot 71 § tredje stycket. NTF uttrycker det som att dimljus bara får användas i stället för halvljus vid dimma eller kraftig nederbörd, inte tillsammans med halvljus.

Dimbakljuset har en egen paragraf, och den innehåller två villkor som båda ska vara uppfyllda. Sikten ska vara nedsatt på det sätt paragrafen beskriver, och ljuset får inte blända den som kör bakom. I tät dimma hjälper det bakomvarande att se dig tidigare. När dimman lättar, eller när en bil ligger tätt bakom i kö, är det dags att släcka det.

Vad kostar det att köra med fel belysning?

Mellan 500 och 1 200 kronor. Att köra utan föreskriven belysning tänd under svåra sikt- eller ljusförhållanden kostar 1 200 kronor, i dagsljus 500 kronor. Bländar du en annan förare är boten 1 000 kronor. Beloppen står i Riksåklagarens ordningsbotskatalog, bilaga 1A.

Beloppen gäller förare av motordrivet fordon. Hur belysningsböterna står sig mot fart, mobil och bälte ser du i genomgången av trafikböter 2026 med belopp.

Boten är den mindre kostnaden. Belysningen finns för att du ska se och synas, och ett släckt bakljus i regn på en 90-väg är en risk som inget belopp beskriver.

Vilka lampor bör du kontrollera före vintern?

Alla, men börja med halvljuset. Defekt halvljus var den vanligaste anmärkningen vid kontrollbesiktning av personbilar 2024 med 287 442 anmärkningar, enligt Transportstyrelsen. Positionslyktan kom på andra plats med 192 005. Det handlar om fel som går att upptäcka på egen hand, på en minut.

Siffrorna ska ses mot det totala antalet. Under 2024 gjordes 3 930 177 kontrollbesiktningar av personbilar i Sverige, så halvljuset fick anmärkning vid ungefär var fjortonde besiktning. Vilket intervall som gäller för din bil och vad en anmärkning leder till står i artikeln om hur ofta bilen ska besiktas.

Smutsiga strålkastarglas är den andra saken att hålla efter. Höstens vägsmuts lägger sig som en hinna som både dämpar ljuset och sprider det, så torka av glasen fram och bak när du ändå tankar eller laddar.

Vad gäller för släpvagn och parkerad bil?

Släpvagnens belysning ska alltid vara tänd under färd, och Transportstyrelsen påpekar att den ofta måste tändas manuellt. En bil som stannats eller parkerats på en väg i mörker ska enligt 3 kap. 74 § ha parkerings- och baklyktor tända, om inte vägen är väl belyst eller bilen står utanför körbanan och vägrenen.

Släpet är samma fälla som varselljuset. Går dragbilen på varselljus med släckta lyktor bak kan släpets baklyktor också vara släckta. Vrid om till halvljus när du kopplar på, och be någon gå bakom ekipaget och titta. Fart och övriga regler för ekipaget finns i guiden om hastighet med släp och husvagn.

För den parkerade bilen finns två lättnader i 74 och 75 §§. Belysningen behöver inte vara tänd om vägen är så väl belyst att fordonet ändå syns tydligt på tillräckligt avstånd, eller om bilen står utanför körbanan och vägrenen. Och för ett motordrivet fordon som är högst sex meter långt och två meter brett, parkerat längs kanten på en väg med hastighetsgräns på 50 km/h eller lägre, räcker det att lyktorna mot vägens mitt är tända.

I övrigt får inga andra lyktor än parkeringslyktor, baklyktor och skyltlyktor vara tända på en parkerad bil. Att stå vid vägkanten med halvljuset på mot mötande trafik är alltså inte ett sätt att synas bättre, utan ett sätt att blända.

Uppgifterna ovan är hämtade ur trafikförordningen och ordningsbotskatalogen i den lydelse som gäller den 1 oktober 2026, tillsammans med Transportstyrelsens, NTF:s och Trafikverkets vägledning. Ändras reglerna eller beloppen uppdaterar jag texten.