Kamrem eller kamkedja: intervall, kostnad och risk

Frågan om kamrem eller kamkedja dyker upp i två lägen: när du ska köpa en begagnad bil och när verkstaden ringer och säger att det är dags. I båda fallen handlar det om samma sak. Få slitdelar kan sänka hela motorn på det sätt en kamrem kan, och den gör det oftast utan förvarning. Kamkedjan är byggd för att hålla bilens livslängd, men inte heller den är underhållsfri.

Själva remmen är det billiga i sammanhanget. Det är arbetstiden, rullarna och vattenpumpen som kostar. Här går vi igenom skillnaden, hur du tar reda på vad din bil har, vad ett byte brukar kosta och vilka rättigheter du har om verkstaden eller säljaren gjort fel.

Vad är skillnaden mellan kamrem och kamkedja?

Båda driver kamaxeln från vevaxeln så att ventilerna öppnar och stänger i takt med kolvarna. Skillnaden sitter i materialet och därmed i underhållet. Remmen är tandat gummi med inbyggd förstärkning och har ett bytesintervall i både mil och år. Kedjan är metall, går i motorns oljebad och hålls spänd av en sträckare och styrskenor.

Gummi åldras och torkar oavsett hur bilen körs, och därför anger tillverkaren alltid en tidsgräns utöver milgränsen. En kedja slits i stället mekaniskt. Länkarna töjs med tiden och sträckaren får jobba mer, men det går så långsamt att de flesta kedjemotorer aldrig behöver ett byte.

Hur vet du om din bil har kamrem eller kamkedja?

Instruktionsboken och tillverkarens serviceplan för bilens motorkod ger det enda säkra svaret. Saknar du boken ringer du en märkesverkstad eller tillverkarens kundtjänst med registreringsnumret, så slår de upp motorn.

Gissa inte utifrån modellnamnet. En sökning på kamremsbyte plus modell ger en rad verkstadssidor med ett pris, men samma modell kan ha sålts i flera generationer med både bensin- och dieselmotorer, där lösning och intervall skiljer sig åt. Det är motorkoden som avgör, inte vad det står på bakluckan.

Vill du titta själv: en rem sitter bakom en plastkåpa på motorns ena kortsida, en kedja bakom en metallkåpa som är tätad mot motoroljan. Men kåpor kan se lika ut, och på tvärställda motorer sitter allt inklämt mot hjulhuset. Använd det som en ledtråd, inte som ett svar.

När ska kamremmen bytas?

Vid det intervall tillverkaren anger för din motorkod, räknat i både mil och år, och det som inträffar först gäller. Svenska verkstadskedjor brukar ange spann på 6 till 10 år eller 10 000 till 18 000 mil, men det är generella tumregler och inte en regel för din bil. Serviceplanen är den enda källan som räknas.

Tidsgränsen är den som flest missar. En bil som går 500 mil om året når aldrig milgränsen, men efter åtta eller tio år har gummit ändå åldrats, även om bilen stått avställd i ett garage. Remmen bryr sig inte om mätarställningen, bara om tiden och värmen i motorrummet.

Byt aldrig bara remmen. Spännrulle och styrrullar är lager som slits i samma takt, och en rulle som skär fast förstör den nya remmen på några sekunder. Drivs vattenpumpen av kamremmen byter de flesta verkstäder den i samma arbete. En kamremssats med rem, rullar och ibland pump är det normala i dag.

Vet du inte när remmen byttes senast finns bara ett vettigt svar: byt den. En rem som ser fin ut utifrån kan vara spröd inuti, och det går inte att mäta återstående livslängd i en verkstad.

Vad kostar ett kamremsbyte?

Oftast 5 000 till 8 000 kronor för rem, rullar och arbete, och upp mot 15 000 kronor när vattenpump och samtliga spännrullar byts samtidigt. Priset styrs av motorn, eftersom arbetstiden skiljer sig kraftigt mellan en lättåtkomlig radmotor och en tvärställd motor där det mesta måste demonteras för att komma åt.

Reservdelarna är sällan den stora posten. Det är timmarna som kostar, och ju mer som måste plockas bort för att komma åt drevet, desto dyrare blir det. Därför är det nästan alltid billigare att byta pumpen i samma vända än som ett separat jobb om ett par år.

Ta in pris från minst två verkstäder och be att få det skriftligt med vad som ingår. Konsumentverket är tydligt med att “Du har alltid rätt att få en specificerad faktura”, och att verkstaden kan ha rätt att ta betalt för tilläggsarbete. Har ni kommit överens om ett pris är det enligt Konsumentverket oftast det du ska betala. Vill verkstaden göra mer än ni avtalat ska de höra av sig först, så att du kan säga ja eller nej innan räkningen växer.

Ett kamremsbyte är en av de få stora planerade utgifterna på en äldre bil och bör in i kalkylen när du räknar på vad bilen kostar per månad. Slår du ut 8 000 kronor på åtta år blir det drygt 80 kronor i månaden. En ny motor är en betydligt större post.

Vad händer om kamremmen går av?

Motorn stannar på sekunden, eftersom kamaxeln slutar rotera medan vevaxeln fortsätter ett par varv på farten. På en interferensmotor, där kolvar och öppna ventiler delar samma utrymme i cylindern, slår kolvarna i ventilerna. Böjda ventiler och skadade kolvar gör att motorn måste renoveras eller bytas. På en frigångsmotor klarar sig ventilerna och det räcker normalt med en ny rem.

Många moderna motorer är interferensmotorer. Tillverkaren skriver sällan ut det i instruktionsboken, men märkesverkstaden vet vilken typ du har. Fråga när du ändå kollar intervallet, för svaret avgör hur stor risk du tar om du skjuter på bytet.

Kan en kamkedja också gå sönder?

Ja, även om själva kedjan sällan brister. Det som slits är sträckaren som håller kedjan spänd och styrskenorna i plast som den löper mot. När sträckaren tappar tryck eller skenorna nöts hoppar kedjan över en kugg, och då rubbas ventiltiderna. Symtomen är skrammel vid kallstart, ojämn tomgång och tänd motorlampa.

Skillnaden mot en rem är att kedjan oftast säger till. Ett rassel de första sekunderna efter kallstart, som tystnar när oljetrycket byggts upp, är det klassiska tecknet på en trött sträckare. Kör du vidare tills kedjan hoppar över är du i samma läge som vid ett rembrott, med risk för ventilskador.

Oljan är det enda underhåll kedjan får. Smutsig eller för gammal olja sliter på kedja, sträckare och skenor, så oljebytesintervallet i serviceplanen är i praktiken också kedjans serviceintervall.

Ett kedjebyte kostar nästan alltid mer arbetstid än ett rembyte, eftersom kedjan sitter inne i motorn. Vilka motorer som har kända kedjeproblem hör hemma i tillverkarens egna servicemeddelanden eller hos en märkesverkstad, inte i ett forumtips om en motor som råkar dela namn med din.

Vad ska du kolla vid köp av begagnad bil?

Begär kvitto eller stämpel i servicehäftet som visar när kamremmen byttes, vid vilken mätarställning och vad som ingick. Saknas det ska du räkna med ett byte direkt och dra av kostnaden i förhandlingen. Har bilen kamkedja frågar du i stället om oljebytena är gjorda enligt plan och lyssnar efter skrammel vid kallstart.

Lita inte på “remmen är nyligen bytt” utan papper. Står det bara rem på kvittot, utan rullar eller pump, är jobbet halvgjort. Kolla också att mätarställningen på kvittot stämmer med resten av servicehistoriken. Det är ett av stegen i en ordentlig checklista för köp av begagnad bil, och ett av de dyraste att hoppa över.

En godkänd kontrollbesiktning säger ingenting om remmen. Besiktningen kontrollerar trafiksäkerhet och miljö, inte slitdelar inne i motorn, och kamremmen finns inte i protokollet. Hur ofta bilen ska besiktas och när remmen ska bytas är alltså två helt skilda frågor.

Vem du köper av spelar stor roll för vilket skydd du har om motorn havererar kort efter köpet.

Konsumentverket skriver rakt ut: “Du har ett sämre skydd när du köper en bil av en privatperson än om du köper av en bilhandlare. Det är köplagen som gäller, inte konsumentköplagen.” Hos handlare gäller i stället att “Du har alltid rätt att klaga på fel i 3 år när du köper ny eller begagnad bil av en bilhandlare.” Konsumentköplagen 4 kap. 17 § lägger dessutom bevisbördan på handlaren i två år: ett fel som visar sig inom två år efter avlämnandet ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för, om inte näringsidkaren visar något annat.

Går remmen av ett halvår efter köpet hos en handlare, på en bil som enligt varudeklarationen hade nybytt rem, behöver du alltså inte bevisa att felet fanns vid köpet. Det är handlaren som ska visa motsatsen. Hela bilden finns i artikeln om dina rättigheter vid bilköp.

Vad gör du om verkstaden gjort fel?

Hör av dig så fort felet visar sig. Konsumentverkets besked är att “Du ska klaga till företaget inom 2 månader från att du upptäckte felet”, och konsumenttjänstlagen ger dig rätt att klaga om arbetet inte är fackmässigt utfört, om resultatet inte motsvarar det ni kommit överens om, eller om verkstaden inte avrått dig från en tjänst du inte haft nytta av.

Konsumentverket formulerar kravet så här: “Att arbetet utförs fackmässigt betyder att resultatet ska motsvara det som förväntas av en yrkesperson.” En rem som spänts fel eller ett byte där verkstaden inte följt tillverkarens anvisningar faller typiskt under det.

Klaga via mejl eller brev, så att du kan visa datumet. Beskriv vad som gjorts, vad som gått fel och vad du vill ha. Spara fakturan, eftersom den specificerade fakturan är ditt bevis på vad som faktiskt ingick i jobbet.

Går motorn sönder kort efter ett kamremsbyte: låt inte en annan verkstad plocka isär allt innan den första fått se bilen, och fotografera om du själv öppnar något. Annars kan verkstaden hävda att de inte kunnat bedöma orsaken.

Ett krav som kostar dig ingenting: be om att få de gamla delarna. En verkstad som lägger rem, rullar och pump i en påse till dig har inget att dölja, och du ser själv att det som står på fakturan faktiskt byttes.